Spelproblem — tidiga tecken att känna igen och var du får hjälp i Sverige

Spelberoende — eller spelmissbruk — är klassificerat som ett beroendebeteende i WHO:s diagnossystem ICD-11 och i det amerikanska DSM-5. Folkhälsomyndigheten uppskattar att 1,5–2 procent av den svenska vuxna befolkningen lider av problemspelande i varierande grad. Det är ett folkhälsoproblem som kräver samma seriösa bemötande som alkohol- och substansberoende.

Tidiga varningstecken är: du tänker på spel när du inte spelar — planerar nästa session eller funderar på hur du ska finansiera den. Du ökar insatserna för att uppnå samma känsla av spänning. Du spelar för att återvinna förlorade pengar (s.k. chasing losses). Du minskar eller slutar med aktiviteter du tidigare tyckte om. Du döljer ditt spelande för närstående. Du spelar för att hantera ångest, tristess eller depressiva känslor.

Gränsen mellan rekreationsspelande och problemspelande handlar inte om hur mycket pengar du spelar för — den handlar om kontrollförlust och negativa konsekvenser i ditt liv. En person kan förlora 50 000 kronor på ett år utan problem om de har råd och behåller kontrollen. En annan kan förlora 500 kronor i månaden men ha förlorat sin förmåga att sluta när de vill.

Åtgärder du kan ta själv: registrera dig på Spelpaus.se (nationell självavstängning via BankID) för att blockera dig från alla svenska licensierade operatörer. Sätt insättnings- och tidsgränser direkt hos de casinon du använder — de är juridiskt skyldiga att erbjuda dem. Prata med en närstående du litar på.

Professionell hjälp i Sverige: Stödlinjen (020-81 91 00, alla dagar) ger kostnadsfri rådgivning och hjälp. 1177.se kan hänvisa till beroendevård och mottagningar för spelmissbruk i ditt landsting. Anonyma Spelarna (GA) driver självhjälpsgrupper i de flesta svenska städer. Behandling via primärvård eller psykiatri — KBT-baserade program har visat bäst resultat för spelberoende.